Sent om sider en uppdatering

Förlåt att jag inte skrivit på länge. Det har bara inte blivit så. Varit tillbaks i mitt andra hem i en vecka nu. Inte så värst mycket har hänt. Rätt skönt. Jag hade en väldigt trevlig helg i Uddevalla, det var riktigt trevligt att träffa folk igen. Som man känner. Mysigt.

Tillbakaresan var lång och tråkig. Långtråkig... Var på Säve alldeles för tidigt, checkade in i princip först, fick mig en plats på planet. Tackar mor så hjärtligt för bok att ha på resan, den var min räddning. Sov dock den mesta av tiden. Kallt och mörkt och regnigt var det i London. Kom hem vid halv ett. På bordet låg mitt högskoleprovsresultat. Det var några nervösa minuter innan jag öppnade. Men det gick bra. Som tur var. En väldig lättnad.

Veckan har förlöpt som många andra veckor. Jag har lagat mat, städat, stängt öronen för högljutt syskonbråk, diskat, läst, sett på tv. Plötsligt har jag ingen fysik att göra, vilket ger mig dötid på dagarna. Som förr alltså. Ska i veckan ta itu med det. Det vill säga gå på stan och shoppa häcken av mig. Nice! Något får jag ju företa mig. Då blir jag nog inte lika frustrerad över den stundtals mycket höga ljudnivån i huset, om jag får komma därifrån ibland.

Jo. Barnen bråkar. Syskon bråkar. Syskon blir arga på varandra. Jag kan absolut inte minnas att jag och mina syskon var sådana... ;) Men så var det nog. Oprovocerat bråk, retandes, gnabbande, rivalitet. Ojoj. Ljudnivån är hög. Bäst är då att mest stänga av. Jag var barnvakt ensam i huset tisdag till onsdag. Då gick det inte att stänga av, utan fick ingripa ibland också. Pust. Man blir trött.

Vi har mus i vårt hus. Detta lilla husdjur såg jag första gången i måndags. Sedan i tisdags. Efter det har han visat sig, eller så har vi sett spåren efter honom, i princip varje dag. En kväll jagade jag in honom på badrummet, och ställde mig och tittade på honom. Mycket, mycket söt. Som en liten skogsmus. Sådana vill man inte döda. Vi ska ta hit någon som gör det. Jag tänker inte befatta mig med sådant. Usch. Det är lättare att tycka att det är så det ska vara när man hittar små pluttar på köksbordet. Eller plutt. Singular. Bara en gång. Vilken akrobat! Men han var så söt. Hoppas han smiter innan fällan sätter fast honom.

Vi har fått en basketkorg. Utomhus. Lov ske pris! Barnen kan då utagera sin energi och sådant lite längre ifrån civilisation. Förvisso på baksidan, men ljuddämpningen är effektiv och underbar. Den var ett treat för att alla barnen vunnit en fotbollscup med sina respektive lag. Det var duktigt av dem tycker jag.

Igår var shoppingdag med familjen. Det var lite roligt. Först gick vi på julmarknad på Svenska Kyrkan. Det var... svenskt. Nästan lite för svenskt, men det har väl sin charm också. Köpte kung Oscars pepparkakor, stjärngossestrutar och sånt. Och i caféet en lussekatt. Åh! Som jag har saknat det. Ska baka det någon dag. Sen åkte vi till Knightsbridge och Sloane Street och gick i affärer. Jag gillar affärer. Vi gick i sådana som jag aldrig vågar gå in i själv. Som Prada. Oh. My. God. Jag har värsta habegäret! Skor och väskor som inte var av denna värld. Dyrt som inte av denna värld heller. Men äsch. Titta är gratis. Vidare till Harvey Nichols sedan för lunch. De har en jättefin marmarknad på översta våningen. Lite som Harrod's, men kändes inte så snobbigt. Mycket trevligt. Åt mitt första ostron. Mums! Jag var lite skeptisk innan, men åh vad det var gott! Det var inte mitt sista. Sushi på Yo!Sushi, sedan till H&M. Där hade jag tur. Jag hittade för typ en månad sedan en jättefin kappa på Miss Sixty för £230. Riktigt fin. Hittade in typ lika fin, i samma stil, på H&M, för £50. Lite bättre pris. Köpte förstås. Kvällen var lugn med två barn som jag vaktade. X-factor och the Break Up.

Idag åt vi frukost på Electric, en restaurant på Portobello. Det var mysigt. Tror att det är rätt hippt och trendigt. Dyrt var det i vart fall, men en trevlig känsla att gå ut och äta frukost. Det har jag alltid velat göra. Det här stället hade liksom frukost som en grej, med olika rätter. Det var rätt engelskt, inte direkt fett-, ost- och baconfritt. Men gott var det.

Hoppas på att kunna ta det lugnt idag. Kanske gå på bio eller nåt. Det hade varit trevligt. Blir ensam med fadern och barnen fram tills onsdag. Är väl van, men smidigare ju fler föräldrar det är hemma, förstås. Men det ska nog gå bra. Nu ska jag ta mig an dagen. Det vill säga; bestämma huruvida jag orkar ta mig in till stan och hitta en bra bio. Det orkar jag nog. Det hade jag tänkt för igår, men då blev det barnpass istället. Så gör nog det idag. Så känner jag att jag gjort något med dagen. Det är jobbigt när man går och lägge sig och känner att den inte gjort någon skillnad. Så bio it is.

Ska försöka uppdatera lite oftare. Vet inte om det finns en funktion för maillista här. Men om man vill posta kommentar så klickar man på "x comments" under inlägget. Sen är det bara att skriva i fältet till höger. X är alltså ett tal. Oftast står det 0, men det får det bli ändring på! Take care! Kram Sara